Bruten Handled

Idag har jag varit hos familjen Lindén från 15.30 till typ 23.00.. Blev bjuden på kålpudding å potatis! Hur gott som helst... :D
Foffen å Mirjam kom också dit.. Så jag, Emma, Kristoffer, Foff å Mirr satt i köket å pratade, drack kaffe å hade det trevligt. Vi pratade om alt möjligt från barn å äktenskap till bajs å sex. Hehe..
En jätte trevlig dag har jag haft.. Var riktigt skönt att få koma ut en sväng. Har suttit hemma hos far å ruttnat i över en vecka å varit sjuk, så jag behövde verkligen komma ut å träffa lite folk.
Tyvärr så slutade inte dagen särskilt trevligt... När jag skulle hem så erbjöd sig Emmas mamma att skjutsa hem mig så att jag skulle slippa gå hela vägen nu när jag är så nära förlossningen å allt.
Jag tackade såklart ja till erbjudandet å vi klädde på oss å gick mot bilen.... Men vad tror ni inte händer då då?? JO, mamman halkar i gräset, å bryter handleden!!!! Är inte det höjden av otur?
Så vi gick då in igen, ringde hennes man Gunnar å frågade om han var hemma snart så att han kunde skjutsa henne till akuten för att röntka å se om det verkligen var brutet (han hade varit på nån jobbresa med sin vän Arnold). Han sa att han var hemma om 15 minuter.
Ja, så där satt vi i vardagsrummet... hon plågades... å jag hade dåligt samvete att jag hade tackat ja till skjutsen...å inte visste jag hur jag skulle muntra upp henne, men jag försökte dra lite små skämt emellanåt å det verkade hjälpa. Hon skrattade iaf. ^^ Jag gav henne även en värktablett å lade en kudde i knät på henne så att hon kunde vila armen på den.
När Gunnar kom så hjälpte vi henne att packa lite saker hon ville ha med sig ifall hon skulle bli tvungen att stanna kvar på sjukhuset under natten sen så skjutsade de hem mig å bar sedan iväg till akuten.
Jag hoppas verkligen att hon inte bröt handleden.. Har man tur så kanske den bara hoppade ur led.. Men den såg lite deformerad ut så den gick säkert av.. Men jag hoppas ändå på att det inte är en så allvarlig skada å att den kommer läka fort. Jag känner mig så taskig på något vis.. Känns lite som att det är mitt fel som tackade ja å orsakade att hon gick ut i det blöta gräset. :/


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Cilla

Att vänta en glädje är också en glädje.

RSS 2.0