....så känns det.... jag är i vägen.... Jag kan inte bo hos min syster längre.... Dom har inte råd med mig å jag känner mig så himla dum när dom ska behöva försörja mig hela tiden. 
Om inte jag får någon klarhet med soc denna vecka så flyttar jag ändå.. Å då får jag hamna där jag hamnar, detta går inte längre.
Jag kommer stå i tacksamhetsskuld hela livet å jag vet inte alls hur jag ska kunna betala tillbaka för allt de gjort för mig. Men något är säkert... jag kommer alltid ställa upp tillaka i vått och torrt!