I'm Back in Action

Tjolahopp.. nu är jag tillbaka efter en vecka hos "svärsyster" Mihee. Svärmor var också där. :D
Det har varit en toppenvecka med massa lek och bus med lilla Isabel och gos å mys med mini-kusinen Sung-Ah.
Vi var för det mesta hemma och roade de små liven, men vi var även ut några gånger till E-mart och handlade mat m.m. En gång var jag, Mihee och Isafisa på cafe också, och tog en "coffee-to-go" medan vi handlade. Vi beställde jordgubbs-kaffe, men det smakade bara kaffe, så det var en liten besvikelse tyckte vi. :/ Fast gott ändå.

Under denna veckan så har dotra vår utvecklats massor. Hon har nu börjat "jollra" på riktigt och säger Aj-aj-aj-ajOoooooh, Hatta-hatta, da-da-da-da, åh-åh och mmmma hela dagarna. Hur söt som helst! :D
Krypandet har utveckliats också. Nu tar hon sig fram mycket fortare och smidigare. Hon krålar sig som en larv. Typ som breakdancearna gör när dom gör "masken" eller vad nu det tricket heter. ^^ Ibland tar hon några steg på knänen också. Men allra mest tycker hon om att få gå omkring som en riktig människa med lite hjälp att hålla balansen. :)
Hon racear med gåstolen utan problem nu och fort går det när hon springer. Synd bara att vår lägenhet har så liten gå-yta. :/ Men hos Mihee där hade hon massor av space att racea på. :) Vi får ta å åka dit nån helg igen hela familjen nåt tag framöver. Allra bäst är det ju om pappa J.B också är med såklart. ^^

Sung-Ah utvecklades också mycket uner denna vecka som gått... Hon började se på riktigt och man kan nu få riktig ögonkontakt med henne. :) Och man ser att hon lyssnar när man pratar med henne. Ibland gör hon svarsljud också. Och vi har fått sett små-små leenden lite då och då. ^^
Hon fick även komma ut för första gången denna vecka, 46 eller 47 dagar gammal var hon då. Första gången bar Mihee henne i Isas bärsele och vi tog en promenad tillsammans med svärmor. Isa fick åka vagn. :)
Andra gången så bar svärmor henne i bärselen och vi åkte iväg till E-mart och handlade. Mihee skjutsade kundvagnen. ^^ Isa åkte barnvagn, men efter två timmar i affären så tröttnade hon och skrek så inni vassen så jag bar henne den sista tiden. 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Cilla

Att vänta en glädje är också en glädje.

RSS 2.0